080202

Den här kvällen var kanske inte ens näst bäst någonsin, men den var fanimej tillräcklig.
L och hennes vän T från skåne var mer vänliga än vad jag väntat mig.
E fick sitta ensam i vardagsrumment medan vi tjejer skrattade högs och drack ouzo ur vattenglas ute i köket.
L & E har bott tillsammans i flera år nu, och har nyligen fått ny lägenhet.
Stor. I alla fall jämfört med deras förra på 30.
M's lägenhet är tom större. Och den är inte särskillt stor. Egentligen.

Träffade Alma på bussen (när jag åkte en enda hållplats).
Hon hade tappat sin musik under kvällen och såg ut som om hon vore den mest olyckliga människan i världen. Jag förstår henne. Jag är förstörd i timtal bara när batterierna är slut på min.
Jag önskar verkligen mer än allt att jag kunde hittat tillbaks den åt henne. Älskvärda människor - som hon - borde inte få hamna i sådana saklägen. Däremot skulle jag vilja sparka sönder hätska människors påsk-ägg. Och sedan ge tillbaks Alma sin iPod.

Dessutom har jag fått ett bra hejdå på gymnasietiden nu.
Jag har aldrig känt mig så billig som ikväll.
Tack till (för er) okänd välgörare som fått mig att inse vad det är jag verkligen vill ha,
och vad jag verkligen kan få.
Av M.
Ingen annan skulle kunna ge mig allt det där.
Min Mums.

Afrokaribisk dans med min "svärmor" i morgon.
Over 'n' out