Den här dagen har varit åt helvete. (positive much?)
Jag har brytit ihop framför mina klassföreståndare och riktigt hulkat i D-H's armar.
Jag tycker om honom.
Men det hjälper inte mig nu när jag sitter här och är berusad på rödvin i min nsamhet och jag kommit fram till mitt livs nya motto:
Livet suger fram tills att du köpt en balklänning från Karen Miller.
Punkt.

I morgon åker vi till Prag. Det suger att hela klassen inte är med. Faktiskt.
Ni kommer att sakna oss, jag vet det. Men min blonda intelligens är tillbaka någonstans på tisdag nästa vecka. Föränta er inte att höra ifrån mig. Min baksmälla kommer inte vara nådig. Typ 851 gånger värre än den jag lär ha i morgon.
60 kr för en flaska vodch. Man tackar och bugar!
Matsäck som är förberedd: pannkakor med sirap (vanlig svensk. Inte maple. Det är äckligt. Typ som vegemite, där regeln gäller: ser det ut som bajs, så smakar det som bajs. Uäk!), ceasarsallad utan kyckling och bacon, samt rom!
Nu: sova. Så att jag hinner packa i morgon och fylla på alla pluntor jag kan hitta på nummer 17 med rom.
Jag lär skriva innan jag åker.
Annars: arriverdecci!